Senaste inläggen

Av Sanna Andersson - 22 juni 2011 00:32

Jag ska berätta hur jag gått från ca 63 kg till 55 kg. 

Jag kan ta allt från böörjan, jag började någon gång under mitten på gymnasiet träna ganska hårt på gym, mycket body pump och spinning, men även lösa vikter i gymmet och löpning utomhus. Hade haft ett ganska långt uppehåll från fotbollen som tidigare varit min träningsform. Men så plötsligt slutade jag träna på gym av olika anledningar sommaren kom och jag hann inte med. Då blev musklerna till fett och jag gick upp i vikt. Som en knubbig liten säl kan man säga. Man ska aldrig sluta träna så direkt, utan trappa ner träningen för att minska fettmassan. Jag gjorde som sagt tvärtom. Jag flyttade hem för ungefär ett halvår sen, då stod alltså vågen på 63 kg, vilket den gjort ungefär ett år. Men så jävlar kom motivationen, jag började äta rätt men unnade mig då och då som man behöver både chips och godis. Nu tränar jag fotboll 1-2 ggr i veckan och spelar oftast en match i veckan, detta ger alltså som mest tre tillfällen i veckan. Men så vardagsmotionerar jag så mycket jag kan, jag promenerar gärna när jag får tid över, och jag tar gärna en ridtur två till tre ggr i veckan. Jag går till gym två mornar i veckan när jag hinner, annars tar jag det hemma med en pilates boll och andra lätta styrke övningar att göra hemma. Ibland kombinerar jag styrkan med 20 min löpning innan, gärna intervaller i uppförsbackar. Men sen kommer jag hem efter ett träningspass och jag äter gärna pasta, gräddig sås och dricker saft till maten, ändå väger jag idag bara 55 kg, och då är det så att muskler väger mer än fett, jag kommer kanske inte gå ner mer på vågen eftersom jag bygger muskler men jag kommer garanterat minska i fettmassa allt eftersom jag fortsätter träna och äta rätt. Med de här inlägget ville jag bara tala om att jag har klarat de utan diet eller mat vägran. Jag hittade motivationen igen och det räcker långt och länge. Jag la om min kost men behöll allt, och så började jag träna.

Av Sanna Andersson - 22 juni 2011 00:07

Sitter och blir lite arg när jag läser om tjejer som allvarligt talat tror på att äta barnmat eller gå på nån diet för att gå ner i vikt och komma i form till beachen 2011. Ärligt talat, jag har hela mitt liv tränat mer eller mindre regelbundet, och aldrig har jag kunnat träna och må bra på samma gång utan MAT ! Jag blir sjukt galen på människor som propsar på att LCHF, eller Gi är det enda som hjälper, jag vägrar sluta äta mat jag tycker om. Det finns en enkel regel, så enkel att vem som helst förstår och kan följa, den lyder, för att kunna gå ner i vikt så måste man "göra av med mer än man stoppar i sig". Men musklerna behöver all typ av mat, protein, kolhydrater, och fett. Protein kanske är en viktigare del om man tränar mycket och vill att musklerna ska få återhämta sig, men kolhydraterna och fett är också viktigt. Man kanske inte ska stoppa i sig snabba kolhydrater om man vill lyckas men med rätt mat och på rätt sätt så kan man komma långt bara där. MEN man måste också träna för att kunna äta den mat man tycker om. Vardagsmotionen är A och O, men en varierad träning med både löpning och styrka i kombination är också viktigt. Ja ska tala om varför det är så viktigt med även kolhydrater i kosten, jo de är våra energikällor, de gör så att kroppen orkar träna och förbränna på rätt ställe, utan kolhydraterna måste kroppen istället ta energi ifrån andra ställen som till exempel musklerna och då ger inte träningen alls samma effekt. Nu vill jag påpeka att självklart ska man inte vräka i sig fett och kolhydrater om man vill gå ner i fettmassa, men man måste någon gång under dagen få i sig av detta också. Man ska må bra även om man vill gå ner i vikt, så tror jag man får den bästa effekten. Och en sak ska ni veta, för att orka hålla sin vikt när man nått målet så måste man vara lycklig, man måste ha hittat en sund balans, annars är man snart på ruta ett igen. Jag säger inte att man inte ska använda dieter eller vad man nu känner för men man ska inte bli dum och tro att det funkar för alla, de funkar så länge du håller stenhårt på dieten men sen då, när du hittar din gammla livstil igen och inte orkar hålla dig till alla regler längre. Jag tror på en sund livstil och en förändrad livstil.

Av Sanna Andersson - 16 juni 2011 16:09

Visste ni att Chris Medina är mer än bara en underbar sångare, han är också någon med kanske det största hjärta jag hört talas om. Han lovade sin flickvän resten av livet och står vid sitt ord. Flickvännen råkade ut för en bilolycka strax innan bröllopet, hon hamnade i koma och Chris vägrade ge upp henne, nu är hon vaken men hjärnskadad. Chris tar hand om henne tillsammans med hennes mamma, och låten har han tillägnat henne.

What are words

 

Av Sanna Andersson - 17 maj 2011 00:02

Så längesen jag skrev något i den här bloggen, vet nästan inte hur man använder den längre. Tror inte det blir speciellt långvarigt bloggande heller, har alldeles för mycket annat som jag försöker hinna med i vardagen :) Men hursomhelst, jag flyttade från Uddevalla till Ed i början på dec, ganska stor omställning, men väldigt välbehövligt. Började plugga direkt, har läst psykolgi B, etik och livsfrågor, matte c, historia a och svenska c, tänka sig vad jag hunnit med :) Nu väntar en månads Xtra jobb och lite vila innan jag återvänder till konsum och sommarjobbar. Sen har jag inte planerat så mycket mer, jag har sökt några utbildningar till hösten, men jag vet inte längre om jag är riktigt där än. Mycket kan hända under sommaren och jag är väldigt öppen för förslag. Jag träffade världens bästa killa precis innan jag flyttade, han bor oxå i Ed men vill till Göteborg. Jag fick på mig de där jävla dubbskorna och lirar för tillfället mycket boll, kom i mina levis jeans, mår bra och kan kanske inte ännu baka mamma kaka. (ni som läste inlägget om "mina mål" kanske förstår). Sen finns det fortfarande saker jag jobbar på, jag vill komma någonstans men känner mig inte ett dugg stressad. Uddevalla och frisörlivet lärde mig mycket, bästa resultat uppnår man med koncentration och motivation, och kanske en gnutta tålamod :)


När jag loggade in såg jag en kommentar som någon skrivit till mig i november tror jag, blev så glad. Tack till den urgulliga person som skrev detta !

Taack och hej för den här ggn, får se om jag återvänder :)


har suttit o läst igenom några sidor på din blogg o du verkar va en så underbar människa!! du e mycket stark o tycker inte du ska må dåligt!!! du övervinner dig själv o ja hitta så mycket inspiration i dina ord! hoppas allt löser sig o blir bra , o man ska inte ta livet så allvarligt för man kommer aldrig levande ur de ändå .. o döden e faktiskt en förutsättning att vi lever livet! du rockar iallafall! o de finns fler där ute som känner som du ;) ha de bääst


Av Sanna Andersson - 15 november 2010 22:36

Två veckor kvar i staden, och nu börjar jag bli riktigt ledsen. Jag pratade med Pillis häromdagen och berättade att jag skulle börja flytta på ons, hon blev ledsen och jag hörde hur tårarna var nära. Om jag kunde packa med Doris och Pillis i mina lådor så skulle jag göra de, jag skulle ta med dom till andra sidan jorden om jag kunde. Men vi har växt åt olika håll, vi vill inte samma sak längre, och det vore orättvist mot mig själv att stanna här för någon eller något annat än min egen skull, men jag är helt säker på att vi kommer vara samma personer föralltid. Och det bästa är att jag vet att dom har det bra här och trivs här, för vad som händer så är jag glad så länge dom är glada, och dom kommer klara sig fint utan söder :) Jag ska försöka komma på våra absolut finaste briljering stunder och återkomma, kommer dom själva på nåt så ska dom få skriva ner det själva :)

Jag önskar att jag inte kände så här, jag önskar verkligen att jag hade kunnat stanna.


Jag älskade staden, det gjorde jag

Av Sanna Andersson - 15 november 2010 22:25

Jag sitter och lyssnar på kanske en av de bästa låtar jag vet,

The story- Brandi Carlile. När hela mitt liv rasade så var det just denna låt som gick runt på stereon. Den träffade mig, och nu när jag lyssnar på den så kommer det så mycket minnen ifrån den svåra tiden. Jag blir inte ledsen men jag tänker på alla stunder som var, både glada och sorgliga, hur den fick mig att orka stå fast vid livet. Jag har slutat vara arg på mitt förflutna och börjat uppskatta de, för så länge man hatar så kan man inte släppa taget. Jag har varit på botten och tagit mig upp, det är för mig en erfarenhet och en styrka som jag aldrig kommer förlora. Jag kommer aldrig göra samma misstag och jag kommer aldrig bli den jag hatade att vara, så för mig finns det ingen ånger, jag är stolt över alla mina val för dem tog mig hit, och hit är för mig en lång väg jag vandrat och nu ska jag vandra ännu en väg mot nya mål och möjligheter. För mig är musik inte texter med ord och melodi för mig är musik luften jag andas, jag fungerar inte utan musiken.

Av Sanna Andersson - 11 november 2010 23:34

Snyggt jobbat idag, somnade halv 8 vaknade strax före 9, dum som jag va gick jag då upp istället för att sova till imorgon. Så nu ligger jag i soffan och vänntar på att blund ska ta mig. Bloggar så dåligt men har så mycket andra saker som tar all min tid, till exempel jävla flyttlådor och mina vänner och min familj :) Har kommit in i en sån där mysperiod, vill bara ligga under en filt i soffan och se på någon bra film :) Ne nu gör vi ett riktigt försök till sömn va, behöver sova för i helgen blir det inte mycket skulle jag tro.

God natt :)

Puss O kram

!!

Av Sanna Andersson - 8 november 2010 12:13

Heeeeeeeej !


Jag har haft miljoner saker att göra, eller jag har sysselsatt mig dygnet runt. Försöker verkligen ta vara på mina sista dagar i Uddevalla, för vet ni vad. Jag har sagt upp mig ifrån jobbet, och jag har sagt upp min lägenhet. Nu kanske ni också förstår varför jag haft sådan beslutsångest, jag tog ett skit svårt beslut och det känns så rätt. Nu står jag visserligen utan nån trygghet alls, men det känns spännande att inte veta. Att ha alla vägar att gå, alla möjligheter i världen. Jag ska flytta hem till mor och far, börja läsa upp lite ämnen för att ha något att göra, sen förhoppningsvis om jag inte hinner ångra mig så söker jag in till högskolan till hösten 2011 :) Så nu jobbar jag nov ut, sen är jag fri !

Känns helt jävla underbart, jag har mått så dåligt så länge.

MEN, det finns faktiskt lite sorg med att lämna Uddevalla, jag har en familj där, och jag kan utan tvekan säga att de har förändrat mig och mitt liv. Jag hade aldrig stått här utan just dom, och vi ska så klart hålla ihop familjen i vått och torrt :) Vi ska ses ofta, och vi ska prata varje dag, precis som nu. Om jag kunde berätta om alla minnen vi skapat tillsammans så skulle vi få prata resten av mitt liv. Jag älskar er !

Dream team är förevigt

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards